Jag var o plockade ut det förnyade körkortet idag. Tur att man blev så snögg på bilden! ;) Ska ju bara behöva glo på't i 10 år till.
Åkte förbi J efter jobbet o hämtade upp Abbie. Herrn har magsjuka så ville inte vara där överdrivet länge ;)
Vi hann dock ännu en gång diskutera faktum att ha bil, och att inte ha det. Väga för o nackdelar. Jag skulle aldrig kunna vara utan bil. Jag är hellre fattig, flyttar till en 1'a på 15kvm än att bli utan bil. Jonas har andra värderingar.
Mörkret hade lagt sig, åkte genom bergsrondellen påväg hemåt. Tittar väl ut genom fönstret lite, tittar fram igen o PANIK! Där har dom redan stannat. Tvärnitar, men lyckas ändå glida in i bilen framför, rätt hårt.
Hinner tänka : "bajs".
Innan detta har jag precis innan bromsat lite väl hårt så jag hör att Abbie tappar fotfästet där bak i buren o tänker "Fan jag får ta o skärpa mig o köra försiktigare..."
Men de hann jag inte redigt ta i bruk innan detta hände.
Kliver ur bilen o ser att hela min front på bilen är totalmos. Tjejen framför mig som jag körde in i säger inte så mycket. Sen ser jag att 2 till bilar framför har stannat o gått ur bilarna... "hmm, varför? Vill dom hjälpa oss eller vad?" Men nepp, det blev en seriekrock. "Fans jävla skit..."
Föreslår för allihopa att vi ska åka in till kanten så vi inte tar upp 2 filer.
Plockar fram varningstriangeln. Premiär använder den då! Börjar sparka undan allt glas, skiter i att bilarna nästan är påväg att köra över mig.
Alla personer i bilarna som var inblandade var jättegulliga. En tant o en dam kramade om mig o frågade hur jag mådde o.s.v. Tjejen som jag kört in i grinar hela tiden o jag fattar inte varför först. Jag står nog mest där totalt känslokall. Visste fan inte i vilken ände jag skulle börja. Men det visade sig att hon hade en 3 mån bebis hemma. HEMMA. Tack gode gud för det. O då börjar man ju "tänk om..."
Damen i bil nummer 1 frågar om jag har ringt. "Ringt vart?". Jag kan ju ingenting om sånt där. Så jag börjar leta runt efter en skadeanmälan, men hittar ingen (note to self: beställ en sådan!) Sen kommer damen igen o undrar vad jag har för försäkringsbolag o om jag ringt dom. Inte fan vet jag?! Ringer pappa. Sen ringa försäkringsbolag o bärgningsbilen. Sen skriver vi papper med alla kontaktuppgifter. Tjejen framför mig's bror med sambo kommer. Även dom var jättegulliga. Snacka om tur i oturen ändå. Trafik mitt under rusning när alla slutat jobbet, man hade ju nästan räknat med att alla skulla va förbannade o vilja mörda mig!
Ringer Jonas tillslut, då bröt jag ihop lite när jag skulle förklara. Då släppte det liksom. De äldre paret i bil 2 åkte hem först av oss alla. Sen damen i bil 1. Tjejen framför mig åkte hem med sin bror sen o sist åkte jag när Jonas kom o hämtade mig.
Det gäller att passa sig i trafiken alltså. Jag som ALLTID känt att jag är en sån säker förare. De flesta som åker med mig tycker oxå det. Känner att jag alltid har koll, även om nån tvärnitar framför eller man hastigt behöver väja för nåt. ALDRIG kört sönder en bil innan. Aldrig kört av vägen. Men poff, så händer det. Från ingenstans liksom. Jag var inte stressad o körde aggressivt, kollade inte i mobilen... jag var helt enkelt inte riktigt uppmärksam.
SÅ!
Karma is a bitch.
Bara för att jag hämtat ut körkortet o diskuterat hur fel det skulle vara att vara utan bil så BLIR jag det. Hepp!
Hoppas bilen hinner bli fixad under veckan som kommer iaf. OM den nu går att fixa. Annars får jag köpa ny. Inte sämre än då! Pengar o materiella ting är inte hela världen. Men en stor del av den.
Ta hand om varandra. Nu ska jag äta godis o lugna nerverna. Imorrn kväll kommer tjejerna hit o festar till det med mig! Det kan jag behöva!
Update: kom precis på att jag ljög! Jag sladda ju med förra bilen o drog in i ett mitträcke typ förrförra året. Men thats it. Utöver det kör jag som en dröm.
