Hur svårt ska det vara?!

God Jul o allt som hör därtill.
Jag uppdaterar er om Julen i ett annat inlägg, för detta inlägg kommer handla om nåt helt annat.

Hör upp alla hundägare!
Hur svårt ska det vara att sätta ett koppel på er hund??

Sen jag började bo i Tannefors på halvtid så har jag o Abbie gått både 1 och 365 promenader längs den vackra Stångån.
Och jag tror ta mig tusan att vi minst en gång om dagen möts av en lösspringande hund, med husse/matte minst en halv kilometer bakom.
Detta fantastiska fenomen som drabbar alla, lika ofta som de kommer insändare i Corren om hundägare som inte plockar upp hundens bajs...
Men varför är det ingen som bryr sig?!
Jag blir galen varenda gång!
Man kommer ner från trappan ner till ån, hinner gå några meter eller 45, sen möter man en hund. Man stannar. Hunden blir as glad av o se oss (o Abbie blir lika glad hon) hunden kommer närmre o tillslut står dom o luktar varandra i röva, o Abbie triggar den andre till lek o sen står man där med två hoppande idioter, varav en i koppel. SEN efter några minuter så kommer matte/husse fram bakom hörnet.
"Hehe, oj då"
JAA!! OJ JÄVLA DÅ!
Men snäll som man är så ler man bara lite, trasslar loss hundarna, o gå vidare.
Fy fan så jävla dum jag känner mig varje gång! Nästintill utnyttjad.

Varför kan jag inte ha en hund som blir arg o förbannad som jag för?
Nej, det ska man väl vara glad för att man inte har. Men i vissa lägen önskade jag att man kunde ha ett kommande för "oväntade besök".
O tänk om jag faktiskt skulle haft en hund som inte alls ville hälsa på andra, hur jävla jobbigt skulle jag inte få det då? Stå o mota bort varenda lösspringande hund vi möter så de inte blir blodigt slagsmål, o JAG åker på skiten för att min hund INTE vill hälsa, medan den andre har en idiot springande utan koppel..."men den är ju snäll...."

Och varför blir jag så arg av detta?
Jag har ju en snäll hund som inte gör någon annan illa?
JO! För Abbie får ju självklart för sig att man SKA hälsa o leka med ALLA andra hundar man möter. Vilken jag inte tycker är ok. Hon får hälsa när jag vill. O hade jag velat att hon skulle få hälsa på alla hundar så skulle vi befinna oss i en hundrastgård.
Promenadlängan runt stångån är ingen hundrastgård, sist jag kollade.

Sen finns det nåt som kallas koppeltvång också. Men vem fan orkar följa lagar... eller?

Sen finns det vissa undantag (eftersom jag är så jävla snäll)
Du får gärna ha din hund lös på allmänna platser om:

1. Du har en hund som kommer på direkt inkallning!
2. Du har en hund som lyssnar till "NEJ! (du får inte gå fram och hälsa)"
Jag har faktiskt mött EN liten hund som går lös med sin gamla tant till matte, o den går alltid bara förbi utan att ens titta på Abbie - Hejja den!
3. OM din hund klarar nummer 1 o 2 och du sedan FRÅGAR om de får "hälsa" - Vilket jag i sig tycker är helt jävla onödigt när dom ändå inte kan leka.

Nästa hundägare som inte följer ovanstående riktlinjer åker på en spark i knävecket!!
Så kan dom själva få känna hur det känns att stå handfallen.
O funkar inte det så tänker jag fan ställa mig o skrika halsen av mig på den andra hunden - så matte/husse får skämmas öronen av sig!

O hör sen!