fredag 2 september 2011

Så var det helg...

För en del... en annan jobbar jämt.
Nästa lediga dag är nästa lördag! Då blir det galej med Norrköpingsgänget. Ser fram emot det. Höga höjder o en jädra fylla ska jag slå till med ;)

Har kommit i ordning här hemma nu.
Det känns bra, men oxå konstigt. Allt gick så fort o PoFF så ligger man här ensam i en stor dubbelsäng på en helt ny adress, i en annan del av Linköping.
Måste ge min kära kära kusin Alexandra en STOR kram för all hjälp. Riktiga vänner som ställer upp växer inte på träd. Hon har hjälpt mig att bära kartonger, gett mig målarfärg OCH motionerat min hund. Helt makalöst bra!
Mamma o pappa kom hit i måndags när jag var sjuk.. ja, har jag sagt det? Jag blev ju sjuk. Stackars mig.
Efter festligheterna med jobbet förra lördagen så somnade jag med fläkten på halva natten, blåsandes en ljuv bris på min lätt avklädda kropp. Det gillade den tydligen inte. För på söndag morgon var halsen påväg o klappa igen... o febern kom som ett brev på posten på söndag kväll.
Hela måndagen bestod av att snyta näsan. Tror jag gjorde av med 2 toarullar. Som en droppande kran. O tisdagen hade snoret tjockat till sig så den dagen bestod mer av att hosta slem.
Mysig tjej!
Iaf så hjälpte min kära mamma mig med att plocka upp allt ur säckarna o kartongerna. Hejja va skönt o få det gjort!
Sen vart allt hamnade vet jag inte riktigt eftersom jag lämnade henne ensam med vissa kartonger. Men det är ju bara lite sport o behöva leta efter saker o ting. Kan ju va lite skoj!
Sen blev det jobb på onsdag o fram tills nu. O det fortsätter.

Känns som det kan bli en inflyttningsferre här i oktober. Alltid kul o ha en anledning till att umgås med roliga människor :)

Morsat lite på grannarna o så oxå. Det är 3 hundar i samma trappuppgång. Inte dåligt!
O 2 katter.
Hälsade på en gammal tant oxå, när jag var ute med Abbie o hade Hobbe hack i häl (han brukar tro att han är en hund när man är ute, o ska följa efter)
Hon blev lite kär i Hobbe, can't blame her, he's loveable.
O hon tyckte även att Abbie var en fin Pitbull (amstaff visste hon inte vad det var för nåt) o var snabb på att berätta om en knarkare som bodde i området för ett tag sen som minsann hade en sån där som han inte alls tog hand om, så honom hade hon skällt ut efter noter. Man ska ta hand om sina djur! Söt tant.

Det känns skönt att vara här. Där jag är. I livet. O allt. Jag vill bara fokusera på mig själv en stund. Omge mig med människor som gör mig glad. Bara göra "måsten" som har nåt glatt i slutändan. Ska försöka med det iaf. Göra mitt bästaste.

XoXo

Veronica Hansson

Inga kommentarer: