Idag känner jag mig som Svamp-Bob.
Ynklig sådär.
Vaknade varm som en kamin o slemmig i halsen.
Har säkert inte feber, men de lät bäst i sms'et till chefen.
Så idag ska jag va hemma o tycka synd om mig själv. Ska se om jag kan hitta Celebrity Rehab o få hem, som kan underhålla mig.
Får se om de blir nån picknick ikväll. Det är ju en oskriven lag att man inte får visa sig utanför sitt hem om man är hemma o sjukskriven från jobbet. Men jag tycker ändå det är skillnad att sitta på en filt o käka godsaker, o kroppsligt arbete?
C messade från jobbet o tjatade om att jag skulle gå iaf :P
Så de blir väl hon, jag o den andra C isf.
Igår kom som sagt mamma o gjorde mig sällskap på eftermiddags promenaden.
Det jag glömde att berätta var att precis när jag öppnade dörren, så sa mamma att de satt en stor grön (??) spindel på dörren! som naturligtvis ramlade ner när hon petade på den, samtidigt som jag öppnade dörren.
Grön spindel? sa jag.
"Ja, jag trodde det var nån låtsas grej du hade satt dit på dörren, men när jag petade på den så rörde den på sig, o försvann nu när du öppnade dörren"
Ja för så är ju jag. Sätter upp leksaker på min ytterdörr...
Panik utbryter i min minimalistiska hall, o vi börjar alla tre snoka runt bland skorna efter den gröna spindeln.
Förgäves.
Jag tror vid det här tillfället att mamma lyckats få solsting under dom 10 minutrarna de tog för henne att ta sig ner till mig.
När jag kom hem sen så var ju spindeln så gott som bortblåst från min överbelastade skalle.
Jag hoppade in i duschen o gjorde som alla göööör där inne.
När jag kommer ut står Abbie o inhalerar nånting (tokigt va kul de låter när hon sniffar på nånting!) i hörnet av vardagsrummet. Jag tänker inte mer på det.
Sen ska jag in o borsta tänderna.
Tittar upp i spegeln o DÄR!
BÄM!
Får syn på den gigantiska ILLGRÖNA spindlen på väggen!
Skriker nånting i stil med "OO MAAAJ GAAAADD!"
Klockan va nu strax efter 22. Det var alltså den lilla gröna som Abbie försökte inhalera tidigare.
Tar fram en pappers bit o tänker om o om o om igen för mig själv "Du klarar de här, det är bara en armlängds avstånd till toan..." O varje gång jag närmar mig han/hon/det så rör den sjävklart på sig. O det är verkligen DE jag inte klarar av. Fick tillslut ringa till mamma "spindeldräpar'n" som ännu en gång hoppade upp på cykeln o kom ner hit. Hon är fantastisk min mamma!!
Men hon ville först inte döda den..
"Men titta så fin den är!"
!!??
KILL IT GADDÄMNIT!! FLUSH, FLUSH!!
Då o endast då, kan man vara säker på att den inte kommer tillbaka.
Det var den kvällens bravader anywhoo.
Bilder följer nedan...
På tal om fantastiska föräldrar.
Ringde pappa i morrse o sa att jag var hemm aidag o att han inte behövde komma ner o ta ut Abbie. Men de ville han promt göra ändå. an kom tillbaka u bar överkropp för de va tydligen riktigt jävla varmt ute. Kul... för dom som kan ta tillvara på skiten.
Sen sa jag att jag skulle ta en promenad ner till affären o köpa frimärke. Då berättade han snabbt att kl 3 kommer mamma ner med mat o tar ut abbie en sväng.
Herregud jag håller inte på o dö!?
Men endast då får man va hemma från jobbet, om du frågar min far, som typ aldrig vart hemma från jobbet, ever. Han har heller inget kroppsligt arbete, vilket jag lätt på'ar varje gång jag själv har vart hemma.
Klart att de är lätt o sitta på en kontorsstol o lalla lite vid datorn i 8 timmar. Prova att moppa, tömma papperskorgar, släpa på sopsäckar, manövrera stora skurmaskiner m.m De ni!
Men dom är iaf rätt älskavärda som där två :)
Hittade tt hus igår att hyra. Mellan Link o Norrk. Typ Gistad.
En stort hus som man fick hyra övervåningen på. 3rok på 100kvm. Inte illa! 4papp i månaden. Förhoppningsvis inte kallhyra :S
Ska skicka personligt brev till dom idag o håller tummarna. Ni kan väl göra de med?
Bor man där kan man ju faktiskt börja söka jobb i norrköping oxå... spännande.
Nu ska jag återgå till soffan.
It's maaagic... hur står sopen av sig själv? Spooky.
Mamma o Abbie
Creepy asskicking spider!
Abbie slöar på altan, som sig bör.
Ynklig sådär.
Vaknade varm som en kamin o slemmig i halsen.
Har säkert inte feber, men de lät bäst i sms'et till chefen.
Så idag ska jag va hemma o tycka synd om mig själv. Ska se om jag kan hitta Celebrity Rehab o få hem, som kan underhålla mig.
Får se om de blir nån picknick ikväll. Det är ju en oskriven lag att man inte får visa sig utanför sitt hem om man är hemma o sjukskriven från jobbet. Men jag tycker ändå det är skillnad att sitta på en filt o käka godsaker, o kroppsligt arbete?
C messade från jobbet o tjatade om att jag skulle gå iaf :P
Så de blir väl hon, jag o den andra C isf.
Igår kom som sagt mamma o gjorde mig sällskap på eftermiddags promenaden.
Det jag glömde att berätta var att precis när jag öppnade dörren, så sa mamma att de satt en stor grön (??) spindel på dörren! som naturligtvis ramlade ner när hon petade på den, samtidigt som jag öppnade dörren.
Grön spindel? sa jag.
"Ja, jag trodde det var nån låtsas grej du hade satt dit på dörren, men när jag petade på den så rörde den på sig, o försvann nu när du öppnade dörren"
Ja för så är ju jag. Sätter upp leksaker på min ytterdörr...
Panik utbryter i min minimalistiska hall, o vi börjar alla tre snoka runt bland skorna efter den gröna spindeln.
Förgäves.
Jag tror vid det här tillfället att mamma lyckats få solsting under dom 10 minutrarna de tog för henne att ta sig ner till mig.
När jag kom hem sen så var ju spindeln så gott som bortblåst från min överbelastade skalle.
Jag hoppade in i duschen o gjorde som alla göööör där inne.
När jag kommer ut står Abbie o inhalerar nånting (tokigt va kul de låter när hon sniffar på nånting!) i hörnet av vardagsrummet. Jag tänker inte mer på det.
Sen ska jag in o borsta tänderna.
Tittar upp i spegeln o DÄR!
BÄM!
Får syn på den gigantiska ILLGRÖNA spindlen på väggen!
Skriker nånting i stil med "OO MAAAJ GAAAADD!"
Klockan va nu strax efter 22. Det var alltså den lilla gröna som Abbie försökte inhalera tidigare.
Tar fram en pappers bit o tänker om o om o om igen för mig själv "Du klarar de här, det är bara en armlängds avstånd till toan..." O varje gång jag närmar mig han/hon/det så rör den sjävklart på sig. O det är verkligen DE jag inte klarar av. Fick tillslut ringa till mamma "spindeldräpar'n" som ännu en gång hoppade upp på cykeln o kom ner hit. Hon är fantastisk min mamma!!
Men hon ville först inte döda den..
"Men titta så fin den är!"
!!??
KILL IT GADDÄMNIT!! FLUSH, FLUSH!!
Då o endast då, kan man vara säker på att den inte kommer tillbaka.
Det var den kvällens bravader anywhoo.
Bilder följer nedan...
På tal om fantastiska föräldrar.
Ringde pappa i morrse o sa att jag var hemm aidag o att han inte behövde komma ner o ta ut Abbie. Men de ville han promt göra ändå. an kom tillbaka u bar överkropp för de va tydligen riktigt jävla varmt ute. Kul... för dom som kan ta tillvara på skiten.
Sen sa jag att jag skulle ta en promenad ner till affären o köpa frimärke. Då berättade han snabbt att kl 3 kommer mamma ner med mat o tar ut abbie en sväng.
Herregud jag håller inte på o dö!?
Men endast då får man va hemma från jobbet, om du frågar min far, som typ aldrig vart hemma från jobbet, ever. Han har heller inget kroppsligt arbete, vilket jag lätt på'ar varje gång jag själv har vart hemma.
Klart att de är lätt o sitta på en kontorsstol o lalla lite vid datorn i 8 timmar. Prova att moppa, tömma papperskorgar, släpa på sopsäckar, manövrera stora skurmaskiner m.m De ni!
Men dom är iaf rätt älskavärda som där två :)
Hittade tt hus igår att hyra. Mellan Link o Norrk. Typ Gistad.
En stort hus som man fick hyra övervåningen på. 3rok på 100kvm. Inte illa! 4papp i månaden. Förhoppningsvis inte kallhyra :S
Ska skicka personligt brev till dom idag o håller tummarna. Ni kan väl göra de med?
Bor man där kan man ju faktiskt börja söka jobb i norrköping oxå... spännande.
Nu ska jag återgå till soffan.
It's maaagic... hur står sopen av sig själv? Spooky.
Mamma o Abbie
Creepy asskicking spider!
Abbie slöar på altan, som sig bör.
Hej.
2 kommentarer:
fyyy, en sån där konstig spindel har jag aldrig sett förr :S säker på att det inte är nån importerad skit a la svarta änkan-aktig??
felstavning, det heter svampbob (a)
Skicka en kommentar