måndag 16 februari 2009

Tankar & Funderingar

Jag sitter seriöst o funderar över mitt så kallade liv.
Eller jo, nu ska vi inte va sånna. Ett liv är det allt.
Inte vilket liv som helst.
Förmodligen ingen annan som lever som jag. Man ska ju va unik!
Fast speciellt jätte unik är jag inte.
Jag, o många med mig, känner nog att TID är en förbrukningsvara, o efter ett dygn har man redan gjort av med 24stycken! O ca 6-7 stycken av dom har man sovit bort. Vilket iofs är helt ok.
Herregud!
När jag rökte gjorde jag inte av med så många. Jag äter typ "isch" 3-4 gånger om dagen.
Jag kan seriöst inte komma på nånting som man gör av mer med, på ett dygn.
Som faktiskt oxå känns som en förlust.
Ta en dag som denna liksom. Visst har jag påverkat o gjort nånting för mina medmänniskor idag.
Jag har inte suttit inlåst o bara andats liksom.
Men ändå...
Jag gillar o påverka. Göra nånting så den personen det gäller kommer ihåg mig.
Det brukar jag lyckas ganska bra med. På nåt underligt vis.
Fråga bara JenJen om datakillen på Makeover'n ;)
Synd att man inte gick till Platå på kvällen istället kanske... vem vet.
Ikväll började jag jbba med ett helt nytt gäng, o efter bara några minuter satt vi o garvade o skämtade om saker o ting. De kändes skönt!
För de kommer förmodligen bli en del El nu framöver.
Bajs.
Nu började jag tänka på jobb. O min situation är verkligen inte rolig just nu.
Verkligen inne i en jobb-svacka där ingenting är kul. Man försöker komma på bra undanflykter varje morgon för att slippa gå upp.
Jag har viss förståelse för dom som "går in i väggen". Inte helt, eftersom jag själv inte är speciellt djup av mig, skakar av mig det mesta ganska lätt, eller vad nån annan kanske skulle kalla "känslokall". Jag vill vakna o känna ett sug av att gå till jobbet. Kanske veta att man har nåt stort projekt o ta itu med, att man kommer göra nån slags förändring för nån, känna att man gjort nånting vettigt när man kommer hem. Jag kände lite så för ca 3v sen. När vi började med kundtjänsten. Allt var nytt, älskar o lära mig nya saker. Sen gjorde man fan nytta! Man gjorde folk glada som ringde in o.s.v. Man fick förklara saker o känna sig meningsfull. Dom ringer in till mig för att få hjälp med nånting.
Städjobb är verkligen sååå underskattat. Otacksamt så det sjunger om det. Det har jag vetat länge. Men ändå på nåt sjukt sätt uppskattat det nog för att fortsätta med det. Man gör ju nytta, man gör vissa människor glada. Men man fungerar oxå som nåt slags anslagstavla där alla kan kasta ur sig sina jävelskaper.
Så, om vi ska blicka framåt, så kommer jag förmodligen jobba såhär ett par veckor nu.
O med "såhär" menar jag städa på morgonen... fram til max 12. Sen "håltimma" sen jobb kl 17-21 typ mån-tis. Onsdagar o torsdagar kommer bli monsterdagar med ca 12h jobb. O sen fredagar kl 14-18, vilket på ett sätt känns rätt ok.
TYP!
Jag hoppas att mitt år 2009 kommer bli en stor förändring av nåt slag. Om jag så ska flytta 50 mil åt nåt väderstreck. Nånting ska iaf hända! Nånting bra, förstås.
O inte en chans att jag tänker va singel i ett år till. Det har haft sina födelar, o jag ska inte klaga. Men nu får de snart vara nog av den varan. Men tror de kan bli svårt när jag upptäckt att jag har svårt o lita på folk. Killar kan kasta komplimanger i drivor på mig, men de biter inte ett dugg. Jag vill bara bli övveraskad. Positivt överraskad. Gör nånting annorlunda. Skilj dig från mängden. O om du bara yttrar dig "Jag är inte som alla andra" - så låter det som självaste motsatsen i mina öron. Don't even go there.
Har fått en sak bekräftat. Vilket inte var alls oväntat, med tanke på vad som hände efter den helgen. Kul att man kan va till hjälp, typ! Att det skulle behövas en helg med Nica för o gå tillbaka till sitt ex, inte dåligt. Woho :P Ingen komplimang direkt.
Typ som o få en kille o bli bög.
Oh well. Hänga läpp är så fruktansvärt ansträngande. Så nu ska jag lägga mig i sängen igen. Sova några timmar, för att sedan stiga upp innan gryningen åter igen.
Fatta vad jag längtar till helgen! INGENTING planerat. Jag tror de blir en trip till Katrineholm o hälsa på Mårten. De va alldeles för länge sen.

Go'natt.

Inga kommentarer: