Men som vanligt när minnet sviker så kommer jag knappt ihåg nånting.
Det är torsdag idag, så långt hänger jag med iaf.
Håller på med tusen saker, känns det som. Fast det egentligen inte är nån sak.. än.
Men ska ner o tvätta jackan, duscha o baka lite. Fikabröd på lördag ju :)
Måste ju visa mina skills... om dom nu blir ätbara.
Vart ute på långpromenad med C.
Fan klockan är redan halv åtta. Jag vet inte vad jag styr med om dagarna när jag kommer hem. Det säger bara pang, sen är de helt pötsligt kväll. Hur ska jag kunna ta ett jobb där man slutar senare än 15.00? :P Man kanske kan få dispans.
Jag har tänkt elaka tankar idag.
Men jag kan inte låta bli o småle.
Fick syn på en gammal gymnasieklasskamrat (långt ord! häng med) här ute i pichulta, med barnvagn.
Jaha, tänker jag.
O det är extra roligt o se hur hon har förfallit sen gymn! Alltså, jag älskar o se dom här snygga brudarna, som fick dom snygga killarna. Sen ser man dom på stan/vart fan som helst med barnvagn, med killen som inte alls längre är snygg what so ever, tjock o skäggig, o hon själv som är tjock (o skyller på graviditet) saknar helt moderiktiga kläder över huvudtaget ( vaddå? Det är väl super fashionabelt med mjukisbrallor o luvtröja?) o ser allmänt jätte trashig ut.
Då skrattar jag.
Å vad jag skrattar!
HAH! In your face!
Jag städar kanske varje dag o bär inte alls snygga arbetskläder men jag är fan så mycket snyggare än dig! PILUTTA.
O dom går säkert o tänker " jaha, se där, där går veronica, hon är bergis jätte avis på mig nu när jag går här med min snygga kille o barnvagn, tihi tihi"
Up yours. Om 6 månader när ungen börjar bli lite småjobbig så kommer jag hitta dig på spraydate ska du se.
Nämen oj nica, vart kom all denna aggresivitet ifrån? :)
Så tänker jag iaf. Då blir jag nöjd med mig själv o mitt liv.
På tal om städerksa. Det är säkert många som undrar hutr fan man kan ha ett sånt arbete. precis som jag undrar hur fan man kan va sopgubbe o slamsugare.
Men jag ska få be att tala om att det faktiskt är som vilket jobb som helst.
MAn umgås med sina arbetskamrater, träffar kunder, o providar dom med en tjänst.
Hu många gör inte det?
Sen att de handlar om att vi plockar upp deras skräp, istället för att fylla på deras kaffemaskin, lämna fruktkorgar, sälja reklamspottar m.m, gör ju inte saken så värst mycket annorlunda om ni frågar mig.
Men av rang så blir vi nog sämt bemött hos kunderna.
Det finns 3 slags människor.
1. Den som behandlar oss som luft. Går in i oss, går förbi utan att hälsa eller ens titta åt en.
2. Dom som blir besvärade. Hälsar, men tittar fortfarande inte på en, flyttar sig från sitt skrivbord med en suck, dom som nickar o blinkar när dom hälsar.
3. Den perfekta kunden ( som f.ö verkar va dom enda som vuxit upp med sunt hyffs?) Dom ler o hälsar, småpratar lite, behandlar en som vilken arbetskamrat som helst, flyttar på sig då som förstår vikten av vårt arbete.
Jag tycker vi allihop ska ta efter nummer 3.
Skärpning.
Inegn blir större av att nervärdera nån.
Jag har ganska många 3 kunder. Jula norrköping är en av dom.
Världens skönaste killar, o vissa tjejer (jag verkar ha lättare att umgås med killar?)
Idag tog jag med mig en skiva som vi skulle lyssna på. Dom lyssnar jäääämt på rock. Av alla dess slag. 80-90tal. Häromdagen undrade jonas va städerkan egentligen bränner för skivor.
Sagt o gjort, den nybrända skivan fick följa med in. Men så funka den inte. O jag blev inte ett dugg förvånad. För så är nicas liv, som alla vet vid det här laget, att ska jag göra nånting så går det åt fanders!
Men denna gång handlade det faktiskt om jonas lilla skivspelade från tidigt 90-tal som inte alls förstod sig på skivor som bränns i hastighet över 8. Min va ju bränd i 48, som man brukar (eller 52 nu då) Så tji fick dom! Jag erbjöd mig att istället sjunga ut i den däringa mikrofonen som låter ut i hela butiken. Men jag blev blyg.
Aja, nu har jag varken tid eller lust o sitta här mer.
Imorrn är det fredag!
Adjöken!
Adjöken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar