Förut när man var ute o gick, men mp3'an högt ljudandes i öronen, så var det väl.. helt ok.. att gå omkring.
Men nu är de så annorlunda.
Förr kunde man veeeerkligen dra sig för att ta på sig skorna o gå ut -de va för kallt, regn, snö, halt, man va för trött... o.s.v
Nu bara går man. Hepp!- så är man redan utanför dörren med hunden i kopplet.
O går o går o går... seriöst. Jag skulle lätt kunna gå en mil utan o ens tänka på det. Särskillt när man vill tömma huvvet.
Folk misstar nog mig för en 5 åring ibland när dom ser oss.
Jag hoppar i lövhögar, sparkar på pinnar o stenar, springer i backar o spår, pratar en massa strunt med Abbie.
Helkul ju! :) Känns som jag fått tillbaka mitt barnasinne!
Nu väntar 2 stycken stooora chokladkakor på mig, men först mat.
Lördagkväll- varsågoda.
Dogge, bara för att få skratta lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar