Jag går bara omkring o har ångest.
ågren ågren ågren.
Slänger jag mig på soffan o glor på tv mitt på blanka dagen, får jag panik över det.
Gör jag nånting meningsfullt, som o gå långpromenad eller uträttar ärenden, får jag panik över att tiden går för fort.
Söndagar brukar bli min fixar dagar. Då jag spikar upp tavlor, städar, o fixar i större allmänhet.
Då brukar jag iaf somna med gott samvete.
Det känns inte speciellt upphetsande att höra att man är nåns gamla avdankade ex, som är alldeles för självständig o inte håller käften o städar.
Men tanken var ju säkert inte att de på nåt sätt skulle va upphetsande heller.
Ibland undrar jag om man som självstädig person kan skrämma bort potentiella pojkvänner...?
Är de kanske lite läskigt att man klarar sig själv, ekomonisk o känslomässigt, o inte är beroende av att nån annan tar hand om en?
Jag o L har diskuterat det där flera gånger, hon är som jag, bortsett från att hon bodde i eget hus på landet oxå.
Killar vill nog känna sig behövda. Det är nog lättare med en tjej som inte vet så mycket om (vuxen)livet, betala räkningar, jobba, ha ansvar o.s.v. Då kan dom hoppa in som nån övre makt o visa hur allt ska funka. Manligt. Jag vet inte allt. De finns massor jag skulle behöva lära mig. Men jag har väl inte hittat nån som är man nog o kunna lära mig :P
Jag har ofta slutat som nån surrugat morsa som fixar de mesta själv "för då blir de rätt från början". My bad. I know. Skulle va så skönt o bli omhändertagen nångång oxå.
Nu får det iaf vara slut på svartsjukedrama o folk som inte kan hålla käften när dom borde.
Jag tar ett step tillbaka o sköter mig själv en stund. Det är nog bäst. Det känns iaf bäst.
Är de nåt jag hatar så är de krångel, skitsnack o människor med dåliga avsikter.
Åter till dagen söndag.
Vaknade som vanligt vid 8. jämt jämt jämt. Kan inte förstå varför jag inte kan sova längre. Eller med sällskap vet jag att jag kan det, men inte själv. Har nån inbyggd väckarklocka som sätter igång då.
Drog mig iaf till 9.30.
Gick ut med hunden, åkte till frisören.
Kusin som fick äran o klippa mig idag. Helt sjukt att man inte träffas oftare när vi ändå bor i samma stad. Men med ca 20 kusiner på mammas sida (plus deras barn) o 4.. tror jag .. kusiner på pappas sida, så är de lite svårt o ens hålla reda på dom. Vissa har jag säkert inte sett på över 10 år.
Väl hemma igen tog jag mig ann disken från gårdagen. Gaddäm! Jag behöver ett stort hus med stort kök o gigantisk diskmaskin. Det är inte så att jag vill ha. Jag behöver!
Vi premiär grillade, o de blev väl bra.. tillslut :)
Sen kollade vi på 27 dresses. Den va "sådär".
Hon är snygg, men det var inte mycket o hänga i julgranen. Vi satt allihop o knåpade på hur den skulle sluta. O rätt hade vi.
Om en stund är de dags för promenad o lätta tankarna från huvvet. Finns inget bättre sätt!
XOXO
1 kommentar:
Jag gillar din blogg och om jag inte skulle göra det så skulle jag helt enkelt INTE läsa den...Varför stör sig folk på att du är självständig?För att dom själva beroende av andra och inte kan stå på egna ben?
Är det fel att klara sig själv?
Heja Ernst säger jag bara!!
Skicka en kommentar