Jag har tappat hoppet

Jo, de har jag gjort.
Jag har tappat hoppet lite om det där andra könet.
Vet inte riktigt hur jag ska skriva o förklara utan att de låter käpprätt åt hellsicke. Jag är ju känd för o göra min fantastiska upplägg som ingen fattar.
Men vad är de stora problemet?
For real.
Vart tog alla helt normala, "supersvensson-inte-konstiga-nånstans" killar vägen?
Eller ja, vi går inte in djupare i att just reflektera över dom påståendena.
Men ni kanske fattar vinken?
Det blir ju bara fel.
Nu ska jag verkligen försöka o få de här o låta som att jag INTE blir uppvaktad 24/7 o visar alla handen.
MEN (som Tony Irwing.. ja ni vet)
Varför tror många att man jämt är kåt när klockan blir sent på kvällen?
Via msn, sms you name it. Va trött jag blir!
Jag tar faktiskt inte det som en komplimang att ni tror att jag skulle seriöst sätta mig i bilen o komma dit, för lite rajraj, o sen åka hem. Vem fan tar ni mig för?
Uppskattades de inte förut, så ska de inte uppskattas nånting nu heller!
You had your chance.
O dessa killar som kör på med hela jävla registret med en gång. PANG! I stortsett kastar sig själva i ansiktet på en.
Herregud? Gäller det liv o död?!
(Offtopic: Fan va de luktar rök här inne, nån jävel har rökt i trappuppgången!)
Nu eller aldrig, annars självdör du?
Seriöst törs jag inte skaffa killkompisar längre. För de slår fan aldrig fel. När man minst anar det (eller inte) så vänder de till o blir nåt helt annat.
Jag är så trött på att allt ska va så oförutsägbart!
Eller är de förutsägbart? äh jag är inte så bra på fina ord.
Är trött på att ingenting förvånar mig längre. Det är som väntat.
O människor som bara inte kan ge sig. Come on! Get over it!
Det var hundra år sen! Visst principer är principer (man ligger inte med ex's kompisar)
Men nångång måste de väl ändå finnas ett "bäst föredatum" på det med?
Eller gäller de verkligen heeela livet?
Jag är inte ens sugen, men när de blir en sån stor grej av det så blir man ju lite fundersam på varför det överhuvudtaget ska spela en sån stor roll. Efter så lång tid?
Har man sitt på de torra kan man väl låta alla andra göra va fan dom vill?
I´m happy, as long as you are?
Varför tror vissa att det seriöst räcker med o kasta ut sig några fina komplimanger , o sen är saken biff?
Vem sa att de nånsin skulle va så lätt?
O har de verkligen nånsin funkat?
O då pratar vi inte om vad man säger o gör på fyllan. Utan helt i nyktert tillstånd.
Vad hände med det seriösa i hela grejen?
Man träffas, umgås, känner av personkemin, stannar upp o känner efter, verkligen tar stegen little by little?
Inte bara:
"Hej, du är ju typ snygg o rolig, kan inte vi se på film på fredag? O sen kanske du typ sover över här efteråt, o dagen efter är vi ju typ tillsammans. Ska vi köpa hus i förrgår?"
Good luck to you, I say.

Nää, ibland vill man faktiskt va lite oldfashioned.
Tacka vet jag förr!

Over and out.

Nica <--- förmodligen singel resten av livet